Archive for september, 2012

stäng dörrar och fönster…näääää

Det har ju brunnit här lite å det senaste, som åtminstone ingen häromkring missat. Firma Hansson & Möhring finns nog inte längre efter att deras salt-och gödsellager i oceanhamnen i Halmstad brunnit sen i fredags. Och rälig rök har det visst också blivit av all brinnande urea eller vilken av kemikalierna som nu ger upphov till rälig rök. Än har det blåst hit, än dit och åt alla håll har det varit farligt att andas. Ikväll kunde brandkåren så börja eftersläcka lite smått, vilket jag inte visste förrän bildredaktören på GP ringde och undrade om jag tänkt åka dit.De ville ju gärna köpa en bild eller två. Men sen kom redaktören på att det nog ändå var bäst för hr fotografen att hålla sig inom hus och andas genom en fuktig handduk han med med tanke på röken. Vilket förstås fick nämnde fotograf att göra precis tvärtom. Och inte fasen blåste det nån senapsgas in över stan! Dessvärre var det fortfarande lika omöjligt att komma närmare än en kilometer eller så, men med stativ och ett rejält tele slår man världen med häpnad. För visst blev det ändå rätt tjusigt?

From the forrest and the city

Sunday in September and fall is doubtlessly over us. I was thinking about getting my running shoes on and hit the trail, but nightfall comes so quickly this time of year that before I had even started looking for my training outfit it was pitch black outside. And since my regular running course includes parts in the deep djungle of Åled where no city lights reach, I decided to postpone the whole deal. Wouldn´t want to risk a sprained foot with tons of work coming my way next week, right?
Speaking of forrests, they say the woods are full of chanterelles this year. Well, that´s what they say on tv , broadcasted from Stockholm where they have no boars. If you´ve ever seen a forrest inhabited by wild boars, you know that there will no eatable mushrooms left for you. The boars ate them all. I hate boars.
Today´s pictures inhabit no pigs, but my daughter and her cousin, in the woods. Looking for non existent chanterelles.
The other one hasn´t got any chanterelles in it either, but quite a bit of smog. It´s Shanghai, and I took it in 2009 when I and reporter Mia Sahl was over there to check out the solar eclipse. A failure that, too, as the sky was overcast and it simply went black. No more, no less. But the view from Shanghai world financial center a couple of days earlier was magnificent!

Tomorrow I´m going to set up the darkroom again. It´s about time…

snacka om krav!

Häromdan mejlade min vän Christan och frågade om jag kunde åka och ta lite kott (nedsättande beskrivning av bildjournalistiska fotografier) på Drott när de hade hemmapremiär som i kväll. Bilderna skulle Drott ha själva till hemsidan och lite sånt. ”Gärna lite annorlunda, coola matchbilder”. Jodåsåatt. Det är som när jourhavande sportreporter kommer i efterhand och undrar om man har nåt bra på nummer fjorton, ”fö han va ju jävla bra idag”. Nä, men vad sägs om nummer tolv, den gubben har jag åtminstone nåt skarpt på. Nästan skarpt i alla fall.
Handboll har jag inte plåtat på skitlänge. Men det är en ganska rolig sport att plåta. Inte som fotboll (vilket i och för sig är ändå roligare) där du riskerar missa hela grejen om du råkar gäspa på fel ställe. Nä, missar du ett mål i  handboll kan du vara rätt säker på att det strax rasslar i nätet igen. Och igen. Problemet är, förutom att det går snabbt, att bäst bilder kommer om man sitter så nära målet som möjligt. Det går bra så länge skyttarna prickar innanför gavlarna, men ibland gör de inte det. Och sitter man då med ett 70-200 intryckt mot ena ögat är risken överhängande att man får det där telet permanent monterat i skallen, vilket sannolikt pajar resten av den kvällen. Eller så får man, som idag, en svettig gubbe i knäet (Roger L. var förstås påpasslig med kameran.)
Jaja, coola matchbilder var det. Först tänkte jag plockat med studioblixtarna, men slog det snabbt ur hågen. De skulle säkert ramla omkull, vara ivägen för publik och spelare och ändå förmodligen göra marginell nytta. Så det fick bli lite experimenterande med långa slutartider och tilt/shiftobjektiv. Mycket osäkert, men lyckas det kan det bli hur bra som helst. Hur det gick? Tja, sådär. Eller, ok antar jag. En ny upplevelse dock att kunden (Christians kumpan Fredrik) messar från den fruktfats-och kladdkaksbemängda loungen att hr fotografen ska sluta pilla på kameran och börja plåta istället.
Slavdrivare!

Finding something new

Shooting famous people (and I don´t refer to Lee Harvey Oswald-shootings)  like kings and queens offer a tough challenge.
1. Time is scarce2. Accessibility is even more scarce.
3. Coming up with a fresh angle is… not so easy.
The swedish royalties came to town today and swedish picture agency Scanpix wanted me to cover the happening. The king and queen must be the most photographed two persons in Sweden. Ever. And watching the media coverage whenever the royal ones show up must be pretty amusing in itself. Scads of photographers running around, trying to find the best angle, or any angle, to get the Picture. And what´s going on in front of the cameras are rarely anything spectacular. The king shaking hands with man in suit. The king shaking hands with woman in dress. The king cutting a ribbon. The king looking at tractor, machine, marching band, old fart holding a speech.  The king… well, I´m sure you get the idea, right? So it pretty much comes down to just documenting what´s going on, however dull it might be. At least the queen offered some kind of kodak moment, as she lend her hand to a newly born calf and let it suck on it for a while. Just too bad everyone else got that shot….
The image below is my favourite. It´s copied a bit to artistic to be presented to Scanpix, at least in its present manner, so this one´s for you. You like it?

Masquerade

Anyone who came thru Åled this saturday would see scads of James Bonds, Frankenstein´s monsters, snowwhite and other weirdly dressed locals all around town, biking from one place to another. It was time for the yearly bike party. First time for us, but it was a blast. If you´ve never been to one, it´s about having a three course meal at three different places. And then everybody gets together for a big party. Well, my daughter wanted to try out the masquerade thing, so her mum painted her face yesterday, which she just loved. Guess women tend to love that stuff. The make up stuff, that is.