Söndag 1/1 2012. Inte utan att fingrarna rör sig aningen släpigt över tangentbordet denna dag. Måste vara vädret.
Igår, på årets sista dag tog jag mig i kragen och påbörjade ett litet projekt som jag hoppas kan bli om inte världsomvälvande så åtminstone lite småtrevligt när det blir klart. När? Det veti kråkorna. Vad? Nä, det säger jag inte. Då snor nån annan mer handlingskraftig idén bara, ungefär som när jag gått i ett par år och fnulat på om man inte borde dokumentera den sista svenska tanten, alltså den generation som inte stoppat sin egen korv för att det är hippt utan för att det var ett bra sätt att ta tillvara köttet från grisen som naturligtvis slaktats på gården. Ja, ni fattar. Arbetsnamnet var ”Den svenska tanten – en utrotningshotad art”
Och jag grunnade och funderade och bollade hit och dit. Rätt som det är vinner Magnus Wennman pris i Årets bild med en serie bilder på vaddå? Jo naturligtvis föreställandes den sista svenska tanten. Som sedermera blev en uppmärksammad bok också. Istället för att fundera hade Magnus helt enkelt fotograferat. Nåväl, det var ju tydligen en bra idé i alla fall….
Så nu har jag slutat fundera och börjat fotografera. Bilden här nedan är från igår när jag just håller att ställa skärpan på min något bökiga Nagaoka. Foto:Ulf Holm

Advertisements