Det här blir nog varken särskilt sammanhängande eller läsvärt, men plitar väl ner några rader ändå. Efter 23 timmar och 50 minuters resa checkade vi äntligen in på hotell Select inn i Minot, North Dakota. Ett klokt val, skulle det visa sig eftersom klockan ju är halv fem på morronen och det nog inte vore toksmart att köra 40 mil efter den lilla inledande trippen. Jag och Conny är i staterna på rajraj. Jag har återträff med min highschoolklass i helgen som kommer, och Conny hänkar. När jag var här första gången var ett av målen att få fatt på en sån där tuff lettermansjacket som de har i alla highschoolfilmer ni vet. Och då måste man hålla på med nån idrott. Vilket jag inte gjorde. Så jag testade amerikansk fotboll. En träning, sen kände jag att det där var nog inte för mig. Så istället fick det blir brottning. Fem, ibland sex pass i veckan för en som fuskat i varenda terränglopp på skolgympan och i princip aldrig gjort något jobbigare än kanske ett och annat helvarv i brännboll var det en omställning värd namnet. Men en bra sådan! Hursomhelst, av en händelse som nästan såg ut som en tanke visade de en film, Win Win, på planet hit, som handlade om en strulputte som höll på med just brottning på highschool. Jag kände faktiskt till och med igen övningarna från när jag själv höll på för tjugo år sen! En mycket bra uppvärmning till återträffen minsann. Och hur gick min brottningskarriär då? Jo, den var rätt kort, men en fallvinst kasserade jag åtminstone in. Resterande matcher, och de var många, behöver vi inte gå närmare in på, men snabbast förlusten tror jag klarades av på fyra sekunder blankt. Motståndaren, en krallig kille från Malta gick helt sonika in och vände upp och ner på den klene lille svensken, och så var det bra med det. Så kan det gå. Nu tror jag bestämt att det är läggdags. Hörs sen!

Annonser