Ja, jag vet att jag varit oduglig på att uppdatera bloggen på sistone. Jag skyller på julen. Eller snön. Välj själva.
En hel del jobb har det blivit så här i årets sista skälvande dagar, vilket förstås är bra för resultatet. Tyvärr just inget värt att orda om här, så jag tipsar istället om en (japansk?)fotokonstnär jag hittade på 500photographer-bloggen. Här är sidan. Jag vet inte ens om det är en man eller kvinna, men det spelar ju å andra sidan mindre roll. En del riktigt spännande och fantasieggande bilder där tycker jag.
Idag hade jag tänkt koka sötost, men se löpen gick ut för två år sen, så den löpte dåligt. Ny rekvirerad från staden så imorron blir det nytt försök. Har istället testat att baka ett italienskt julvetebröd, panettone. Strax ska den in i ugnen, så blir det bra och jag pallar kommer receptet här sen.
Sen är det hög tid att få iväg bilderna till årets bild. Eller som vi brukar säga, Roger L och jag i lagom bitter ton: Man måste ju skicka in för att vara med, men tro inte att du är med bara för att du skickat in. Medaljerna lär väl i vanlig ordning gå till en handfull talangfulla plåtisar, huvudsakligen från någon av de tre större städerna i landet. En teori (som förstås är full av luckor och motexempel) till varför så många kortvuxna fotografer är framgångsrika i till exempel Årets bild har med det gamla ordstävet att ”en duktig fotograf har ofta skitiga knän” göra. Med det menas att framgångsrika fotografer ofta söker nya vinklar, tex genom att ställa sig på knä för att få lite underifrånperspektiv. Och de som är korta i rocken står ju så att säga på knä mest hela tiden… 😀

Något i bildväg måste jag förstås komma med, så det blir en ståtlig julgran hemifrån byn.
Genom att ställa in kamerans vitbalans på tungsten (dvs glödlampsljus) blir omgivningen knallblå i skymningsljuset, som är mycket kallare i färgtemperaturen. Se det som dagens fototips.

Annonser