I Tylösand finns en bastuförening som drivs av Livräddarna. Den är öppen på fredagseftermiddagar, året om. En femtilapp (har jag för mig) att det kostar, inklusive fika. Jag håller på med ett jobb som ska publiceras först om ett år, och tyckte att bastugubbarna vore ett finfint inslag i det reportaget. Egentligen är det säkert inte speciellt hemligt, men det är lika bra att inte berätta vad det handlar om förrän det varit i tryck. Hursomhelst, jag var där två gånger idag. En gång på eftermiddagen och en gång lite senare, när  solen packat ihop för dagen. Efter att ha bastat måste man ju bada, och bad i november kan ju bli ganska bildmässigt. Åh det är inte farligt kallt, säkert en åtta-nio grader, upplyste en av badnymferna medan han svalkade sig i vågorna. Framåt kvällen var det garanterat inte varmare, men jag lockades av bildmöjligheterna i blå timmen. Nu var visserligen blå timmen sedan länge överstånden när jag äntligen lyckades lura ut ett par av gubbarna i beckmörkret. -Men du kan ju inte ha byxor på om du ska fota. En måste ju ut en tjugo meter innan man kan doppa sig, sa en av badmodellerna. Så det var bara att strippa. Såg säkert väldigt skojigt ut (om nu någon kvällsflanör haft mörkerglasögon på sig det vill säga) med en fotograf iförd badtofflor, kalsonger och fjällrävenjacka. Jag hann inte längre än till anklarna innan jag stannade. Det. var. inte. varmt. Alls.
Tack och lov för  12600 på ISO-inställningen och 50 mm 1.2 på kameran, annars hade det inte blivit mycket till bilder. Eftersom jag inte såg ett smack i mörkret genom sökaren fick jag ställa skärpan manuellt och chansa lite. Men vaddå, lite oskärpa är ju bara snyggt!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser