Archive for november, 2010

Ipad

Efter att ha ägnat dagen åt att (försöka) installera Trygga hems villalarm ”lätt att installera för en normalhändig” ska det bli skönt att istället packa upp mitt sommarfototävlingspris från Eurostop: en ipad 64gb!
Eftersom jag inte är någon naturfotograf av rang blir det ingen gnistrande snö här idag. Bjussar istället på en gammal bild jag hittade föreställandes Ebba, som bor här nere i byn.

Ebba

Gammal Tri-x rostar inte.

Framkallade som sagt ett par rullar pressad Tri-x igår, som suttit laddade i min fina gamla Hasselblad x-pan. För er som inte vet vad det är för slags kamera kan jag avslöja att det är en analog småformatskamera som tar bilder i panoramaformat. Varje knäpp exponeras alltså över två vanliga filmrutor, och bilderna blir således dubbelt så breda.  Inte alltid jätteanvändbart, men kul när man får till det. När jag väl gick igenom rullarna upptäckte jag att åtminstone den ena suttit i över ett år i kameran, och slogs av hur det faktiskt kunde vara på den gamla analoga tiden. På en och samma rulle fanns hela årets höjdpunkter med: påsk, midsommar, jul, nyår och ett par födelsedagar. Det moderna digitala ”spray-and-pray” är inte enbart av godo. Eftersom det i praktiken finns ett oändligt antal filmrutor i kameran blir varje knäpp mindre genomtänkt än förr. Å andra sidan har man ju råd att chansa, och missar därför  färre ögonblicksbilder. Bra att ha bådadelar, således! Här kommer lite bilder från mina båda rullar, som varit med i både Montana och Nigeria. (och klarat rätt många röntgengenomkörningar….)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nytt krypin kanske?

Aftonbladet skrev om en liten vindsvåning i den kungliga hufvudstaden som är till salu. En etta med kokvrå på 423 kvadrat. En blev förstås nyfniken och kollade mäklarens andra objekt, som bostäder heter på mäklarspråk. Hittade den här lägenheten. Har du 66 mille över och alltid drömt om att bo i New York, ja då är det bara att slå till…

Nästa inlägg kommer innehålla lite fler nigeriabilder, den här gången från min Hasselblad x-pan. Jag fick nämligen hem lite ny filmframkallare häromdan, så äntligen kunde jag framkalla rullarna som legat i byrålådan de senaste veckorna.

Krassliga katter och barnhem

Vi har en kissekatt som heter Sigge. (Ja, jag vet att det är urstrist att läsa krönikor och bloggar om folks kattkräk, men det enda jag hade i jobbväg idag var reklamfoto på en livsmedelsaffär och tro mig, det hade varit ännu tradigare att läsa om) En helt vanlig bonnkatt alltså, grå med vita strumpor. Idag såg han ut att ha fått nåt i ögat, ja typ som ett gäddfjäll som fastnat i ögonvrån, för att citera sambon. Men gäddfjället satt fast i Sigges öga, och verkade faktiskt som att det hörde till kattens ordinarie utrustning, fast i trasigt skick. Kunde det vara det inre ögonlocket som fått en smäll eller nåt? Jag sökte på katt+inre ögonlock+sjuk tror jag det var (katt+öga+gäddfjäll hade nog inte gett så många träffar) och fick en diagnos. Blinkhinneframfall. Se där, ett nytt ord för er att nyttja i alla möjliga och omöjliga sammanhang!
Nu tror jag i och för sig inte att det var det som var felet, men ett roligt ord var det ändock. Får väl ge kissen ett par dar innan det bär av till veterinären och gör av med månadslönen.

När jag var i Nigeria fick vi besöka ett Eruobodo House, ett barnhem för handikappade, föräldralösa barn. Framtiden såg väl inte jätteljus ut för många av dem, men Ebunoluwa foundation gör ett fint jobb med att ge dem en meningsfylld vardag. Jag plåtade lite grand i förhoppning att bilderna skulle kunna komma till användning på något sätt. Och nu har jag faktiskt skickat iväg en beställning på några hundra julkort med en av tjejerna från hemmet på framsidan, vilket ger organisationen möjlighet att använda de pengarna till nåt kul åt barnen istället. Inget stort bidrag, men bättre än inget. Det känns jättebra att någon gång kunna göra verklig nytta med sitt yrkeskunnande.

Tomtetajm

Nu  är det mindre än en månad kvar till jul. Bara så ni vet.

Sex…

…år har sambon och jag varit ihop just idag. Fast jag trodde det var sju år sen vi träffades över en kopp kaffe och sen flyttade ihop tre dar senare. När jag väl blev påmind om att det var årsdag idag, alltså. Slarvigt värre, alltså.
Eftersom jag inte gjort något vidare intressant jobbmässigt att skriva hem om idag får det väl bli lite bilder på Nova. Bloggen heter ju trots allt det den heter, och nu var det bestämt länge sen hon visade sig här. Så här kommer hon.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Högsäsong…

…är det på tävlingsfronten så här års. Året ska summeras och det ångestframkallande jobbet med att gå igenom ett antal tusen bilder börjar. Ångestframkallande inte främst på grund av mängden, utan på grund av den usla kvaliteten. Man inser åter igen att man inte är nån jävla konstnär utan en vanlig hantverkare som levererar habila bruksbilder som allt som oftast funkar okej eller ibland till och med bra i sitt sammanhang. Men dagen efter hänger de inte på väggen i nåt galleri, utan fungerar som fiskförpackning. Eller tändvirke i spisen. Hoppet brukar ju som bekant vara det sista som lämnar in, och därför göder jag varje år diverse tävlingsarrangörer med ett ohemult antal tusenlappar i hopp om att åtminstone få ett diplom eller nåt i utbyte. Och visst, emellanåt ramlar det in en liten uppmuntran någonstans ifrån, tack och lov.
Senast det sved till i lädret var igår, när jag efter mycket snålande och en hel del vankelmod tjongade in fjorton bilder till tävlingen ”PDN´s Topknots The New School of Wedding Photography Contest”. Tror nog den tävlingen kammar hem guldet i klassen längsta fototävlingsnamnet.
Ja, well:Här kommer de fjorton. Hoppas ni (och juryn!) gillar dem.

Nu ska jag börja fundera på Årets bild. Ännu en vånda i ångestland.

Detta bildspel kräver JavaScript.