Archive for juli, 2010

Världens loppisfynd

En tjomme i USA lär ha gjort sitt livs bästa affär, rapporterar Sfoto.se. Rick Norsigian köpte en låda gamla glasnegativ på loppis för 45 dollar. Sen visade det sig att Ansel Adams tagit bilderna, som troddes ha brunnit upp i en brand i hans atelje. Experter värderar neggen till i runda slängar 1,5 MILJARDER kronor!!!! Helt, helt galet. Läs mer här: http://www.sfoto.se/sff_start/nyheter.asp?ID=1692

Annars har det inte hänt mycket för AndersA Bildreportage att rapportera om idag, så jag bjussar på ytterligare en bild från Montana. Enjoy!

Jada Sudbrack

Skojare där!

Igår var jag inhyrd som Aftonbladets fotograf i Halmstad när ståuppshowen Badjävlar begick världspremiär i Norre katts park. Efter två timmar lovar jag att fler än en i publiken hade kissfläckar i byxan efter att ha legat dubbelvikta av skratt mest hela tiden. Bland det bättre tyckte jag själv var när Felix Herngren ”kände sig lite ringrostig” och undrade vad publiken ville ha för slags skämt. – Bellman skrek en kille i publiken. Och inte är hr Herngren för fin för Bellmanhistorer, utan drog den om när grisen gick ur stian för det luktade för jä-ligt av Bellman därinne. Eller vänta förresten, Schyfferts imitation och nedgöring av laholmare var klart roligaste! Gå och lyssna själva, imorron är de i Falkenberg har jag för mig.
Själv satsade jag på att fånga minspel, vilket AB också gjorde när det gick i tryck idag.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Füßball.

Här kommer lite bilder från gårdagens match mellan bollklubben och göteborg. Eftersom jag är där på spekulation får man se till att sitta där minst antal plåtisar håller till, vilket i det här fallet blev på hbk:s planhalva. Surt, eftersom det var åt andra hållet målet blev till. Well, can´t get ´em all….

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ikväll går jag på Henrik Schyffert.

Sandra och Daniel, några tasty bits:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Pratade just med en kollega som plåtade bröllop för ett tag sen och lämnade över bilderna häromdan. – Go den. Ja den var fin. Jättefin den med. Och den, oj så fin. Ungefär så lät det enligt kollegan när de lyckliga tu gick igenom frukten av hans vedermödor.
– Men va fasen, man vill ju helst att de ska falla på knä av beundran eller nåt, muttrade kollegan missnöjt. Och visst är det väl så. Bröllop suger verkligen musten ur en, och då vill man förstås att kunden ska vara toknöjd med resultatet (vilket de ju oftast är, även om de inte faller på knä för en).
Igår fick jag faktiskt en sån respons. Sandra och Daniel hade just fått sitt bildspel på mejlen (de hann förstås inte vänta på att få det i fysisk form), och strax efter ringde Sandra och stortjöt i luren. Av glädje. Då vet man som fotograf att man hittat rätt, och den känslan är rätt go den. Jag blev så glad jag med att genast rusade in och hämtade min träkamera och sköt ett par plåtar rosstilleben. Natursnusk is da shit. Fast man ser oerhört fjöntig ut bakom trälådan…. Ska leta upp ett par bilder från Sandra & Daniels fotoshoot och publicera alldeles strax.

Nästa fototips!

Trodde ni min lilla fotokurs var slut redan? Ånä, inte riktigt än. Idag tänkte jag vi skulle testa panorering. Alltså följa ett rörligt motiv med kameran samtidigt som man trycker på avtryckaren. Den som någon gång testat lerduveskytte vet precis vad det handlar om, att försöka få en så jämn rörelse som möjligt för att öka träffsäkerheten. Jag tänkte visa lite bilder på olika exempel. Själva grejen är att använda lång slutartid för att få till lagom mycket rörelseoskärpa, vilket får bilden att se actionladdad ut. Och den långa slutartiden kan man få till antingen genom att sänka kamerans isotal till ett lägre värde (vilket gör att slutaren måste stå öppen längre tid för att bilden ska bli rätt exponerad), eller minska slutaröppningen för att på så sätt förlänga slutartiden. Vad är då rätt slutartid för panoreringar? Ja det beror på hur snabbt ditt motiv rör sig. Plåtar du till exempel ett STCC-lopp kanske det räcker med 1/100-dels sekund för att få lite fartkänsla på bilarna. Är det en dam med rullator måste det kanske till en tiondels sekund för att damen ska få ”fartränder”. Bilderna här nedan är från gårdagens match mellan HBK och Fulham på Örjans vall, där jag experimenterat med tider runt 1/60-del. Räkna med MÅNGA misslyckade bilder. Ja, de flesta blir faktiskt skräp. Men då och då får man in en fullträff som blir riktigt cool.Så hur gör man rent praktiskt?
Ställ kamerans autofokus på följande autofokus (på canonspråk heter det AI Servo och Nikon har garanterat något liknande). Kolla i manualen om du inte hittar den. Nu låser fokusen sig inte när du trycker ner avtryckaren, utan fokuserar om så fort motivet (eller kameran) rör sig.  Har du den mittersta fokuspunkten aktiv (den röda rektangeln mitt i sökaren)innebär det att du inte kan komponera enligt gyllene snittet eftersom kameran ju fokuserar på whatever finns mitt i bilden. Ställ i så fall om till någon av de andra fokuspunkterna.
Nu gäller det att försöka hålla motivet kvar på samma ställe i sökaren, trots att det rör sig. Detta är inte lätt, och kräver mycket träning och många exponeringar för att eventuellt blir bra. Se till att kameran står på ”automateld”, så att den tar flera bilder i följd när du håller avtryckaren nere. Stanna inte upp i rörelsen när du trycker av, utan följ hela tiden motivet i rörelsen.
Lite alternativ till den vanliga panoreringsoskärpan kan vara att hålla kameran stilla på huvudmotivet, som är orörligt, och låta en rörlig omgivning bli suddig. Kan bli mycket effektfullt och garanterat enklare än att panorera själv. Ställ in en lite längre slutartid, mellan 1/30 och 1/2 sekund kan vara lagom, ta ordentligt stöd (eller använd stativ) och håll andan medan du försiktigt kramar av exponeringen. Skytteteknik, åter igen.
En tredje väg är att använda kamerans zoom under exponeringen för att skapa en rörelse i bilden. Använd med måtta, eftersom det kan bli ett rätt tröttsamt manér annars. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Oväsentligheter

Jag ber om ursäkt för att min dagliga uppdatering här på bloggen varit något lidande de senaste dagarna. Jobb, värme och allmän lättja har effektivt satt käppar i hjulen för min flit. Igår kväll vankades det girls night på Solgården, Tylösand i Aftonbladets regi. Där smög jag omkring som katten bland hermelinerna och försökte fånga glammiga och festliga bilder på modeintresserade damer. Mycket bilder blir det, de flesta med ett djup som en genomsnittliga vattenpöl. Men rätt trevligt ändå. Gissar att resultatet kommer i nästa Klick och Sofis mode. Check it out! Kanske är du med på bild?
Annars har dagen bjudit på både bajsbomber och badbilder. First things first. Jag har (eller hade numera) ett par schyssta lite längre shorts, inköpta för en billig peng på Äventyrsbutiken i Simlångsdalen. Gröna var de från början. Någon hade emellertid kastat en hink bad mojo över dem, kanske därav det låga priset. För varenda gång jag tagit på mig dessa schyssta kortbyxor har de inom en timme varit nedspillda med lingonsylt, ketchup, sås, kräk, olja, eller vad som helst som råkat befinna sig inom nedstänkningshåll. Utan undantag. Varje gång. Så i morse satt Nova i knäet eftersom hon gnydde lite efter frullen medan pappa läste tidningen. Plötsligt kände pappa något vått på armbågen som han vilade i knäet. Novas nya Liberoblöja var en dålig blöja. Den hade hamnat på sniskan just när Nova kände för att så att säga unleash hell. Hela pappas knä var bajsbombat och plötsligt var den trevliga frukoststunden i solen inte så trevlig längre.
Nu vilar mina schyssta, gröna shorts i soptunnan, nedsölade för sista gången.

Eftermiddagen veks åt bad i havet (Äntligen!). Japp, i värsta kötthålan i Tylösand, just vid klockan där alla stekarna ligger. Jag kände mig riktigt ostekig, bara snuskgubbig när jag vandrade ut med mitt 400 4.0 i vattnet för att plåta genrebilder, och fler än en kom faktiskt fram och frågade vem jag plåtade åt… Jobbigt det där, att vara man och försöka få badbilder på folk.